Hej alla som Må’ Bra

Äntligen kom vårt uppslag med i tidningen Må Bra. Det känns jätteroligt och inspirerade att komma med i tidningen. Under sommaren och fram tills nu så har jag klistrat in text, bild och filmsnuttar från vår vandring. Efter Gröna Linjen så har vi vandrat till ett par kyrkor i vår pilgrimsvandring. Vi bollar hela tiden på flera uppslag med roliga och annorlunda promenader. Och vi promenerar när vi känner för det. Det är alltså ingen press på oss att vi måste göra si eller så under en viss tid.

Höstdagjämningen är här och vi går mot mörkare tider. Men det kan gå!
Bästa må bra hälsningar
Svenne å Emilia

Gröna Linjen del 7 / 9 mars 2009 Islandstorget – Hässelby Strand

Ja, vi nådde det målet vi hade satt upp! Det var en bra utmaning som inte var oövervinnerlig men samtidigt en utmaning.

Ifrån Emilias blogg http://enemilia.blogg.se Morgonsolens sanning
” Jo men visst, sitter hemma i soffan hos Svenne och är utomordentligt slut. Vi tog oss an sista sträckan mellan Islandstorget och Hässelby Strand och jag kan meddela att: we made it! Innan själva promenaden tog vi oss en rejäl lunch på Govindas vid Fridhemsplan. Målarna var lite sena hos mig i morse så jag blev lite sen till frissan, men det löste sig, för hon som klippte mig var också sen! Hur som helst: efter den intagna lunchen som verkligen var suverän satte vi oss på tuben till Islandstorget. Väl framme så tog vi oss en titt på kartan och begav oss. Vädret var kanske inte det roligaste men vi hade kul ändå. Sanningen var att det gick ganska snabbt och vid Vällingby Centrum tog vi oss en latte och satt och pratade om vårt nästa projekt: den improviserade pilgrimsvandringen! (namnet kan komma att ändras!). Mer om detta i filmsnutten här där ni kan se vår målgång!

Vi synes ikväll eller imorgon!
Emilia”

Bilder från min nedlagda blogg Svennosfären:

Idag kom vi fram till vårt slutmål. Nu har vi promenerar från Farsta Strand till Hässelby Strand. En sträcka på 35 stationer och 3 mil ungefär.

Sammfattning
Sträcka 1 Farsta Strand – Hökarängen den 8/1 på ca 1 timme
2 Hökarängen – Sandsborg den 14/1 på ca 1 timme
3 Sandsborg – Gullmarsplan den 28/1 på ca 45 minuter
4 Gullmarsplan – Odenplan den 2/2 på ca 2 timmar
5 Odenplan – Alvik den 17/2 på ca 1,5 timmar
6 Alvik – Islandstorget den 2/3 ca 1,5 timmar
7 Islandstorger – Hässelby Strand den 9/3 på ca 1 timme
Totalt promenadtid ca 8 timmar och 45 minuter.

Gröna Linjen del 6 / Alvik – Islandstorget, 2 mars

Filmen: Alvik – Islandstorget

Emilias text: ”Ja, ni undrar kanske hur gröna linjen gick i helgen? Jo, men då ska ni få veta att vi satsar på att avsluta den nästa måndag! Är det inte fantastiskt – vi kommer då att ha gått sträckan Farsta Strand – Hässelby Strand! För igår kom vi ända till Islandstorget, vädret var fantastiskt och det var extra roligt att gå eftersom det var så mycket nytt att se. Men ett gott skratt fick vi på sträckan mellan Abrahamsberg – Brommaplan. Vi satsade helhjärtat att gå längs med linjen och hamnade i ett skogsparti och fick köra lite off-pist om man säger så. Allt finns dokumenterat på film och den borde komma inom kort på Svennes blogg. Det här med gröna linjen tycker jag är en av de bästa sakerna jag gjort! Har fått nya perspektiv på vad en promenad kan betyda, att se nya saker hela tiden. Vi pratade om att hitta någon ny utmaning – om ni har någon idé – skriv i kommentarsfältet!

Efter den långa promenaden på en och en halvtimme så var vi bjudna på middag hemma hos Agnieszka – och vi var alla tre väldigt hungriga! Och Agnieszka ska ha en eloge för sin mat, verkligen!”

Naturreservatet Storängsudd

Hej alla.

idag tog jag och Anna Maria bilen ut till Ingarö där naturreservatet Storängsudd ligger. Först årets riktigt ordentliga bad och sen en liten picknick. Vattnet var ordentligt uppvärmt så att det var riktigt skönt i vattnet. Sedan vandrade vi runt i reservatet. Och det var verkligen avkopplande. Att se gamla träd som bara växer och växer utan någon större yttre påverkan än dem som inte går att undvika. Det här kan ju vara ett bra tema att vandra i olika reservat. Vädret var perfekt och det vi fick se ett par får som betade. Anna Maria visslade så klart för dem som hon brukar göra. Det kan vara så att får att musikaliska nämligen.

Sen kom åska och regn, då tog vi en liten rundtur ute på Ingarö för att sedan åka hemåt efter en lyckad utflykt. Här kommer ett par bilder från reservatet.

Här visslar Anna Maria, Den första gång jag såg dig…. till några småintresserade får:

Pomiechowek – Afrika?

Det ar inte alltid man far tillfalle att ga i sadan hetta som dagens pilgrimsvandring. Det fanns tva anledningar till varfor jag ville komma fram till kyrkan i Pomiechowek (4 mil utanfor Warszawa):

1. Det ar nagot speciellt med kyrkor i smastader/pa landet
2. Det ar svalt och skont i kyrkor

For det ar varmt idag och kvavt. Men himlen ar inte babybla i vanlig ordning utan lite disig och mer at det gra hallet. Sa darfor kandes det som att jag gick pa savannen i Afrika och svetten rann nerfor ryggen. Gardagens myggbett gjorde sig kanda och hela jag kandes bara klibbig. Och det var inte alls sakert att jag skulle hitta kyrkan. Men vandrare som jag ar sa gick det bra. Och denna gang, nar jag gick in i kyrkan, sa kande jag en helig narvaro, ett lugn och en lukt som paminde mig om hogtider som jul eller pask. Det var fantastiskt att fa uppleva detta och kylan gjorde att allt obehag fran savannen forsvann.

Emilia en sommardag, med gladje i sinnet

Gröna Linjen del 5/ Odenplan – Alvik, 17 feb

Iskalla minnen från februari då vi för femte gången tog oss an Gröna Linjen. Känns lite svalkande när jag sitter och svettas i värmeböljan. Här kommer lite inklipp från min blogg (som numera är nerlagd): ”I måndags var det dags att fatta galoppen igen. Det var rätt så kallt men vi var väl utrustade. Redan klockan 12 sågs vi vid Odenplan och strax därefter så började vi vår promenad. Att gå är förvånansvärt snabbt sätt att ta sig fram på. Att gå ända till Alvik gick på en grisblink ungefär. Och man hinner se så mycket. Och allt man hinner att prata om. Jo, och alla bekymmer rinner av en liksom på nåt sätt. Det bearbetas bort med benens pendlingar tror jag, något med balansen att göra. Vi anlände till Alvik ca 13,40, så det tog 1,5 timmar ungefär. Sen tog vi tröga tvärbanan train till Ericsson Globis, för att därefter ta oss till Svedmyra, handla och sen middag hos Emilia. En mumsig sallad med Avocado, Haloumi och ägg. Emilia gick till kyrkan och jag tog ett yoga pass. Sen till Frasse där hemma och han var glad att se mig.”

Odenplan

Vår film från vandringen, del 5 Luktar fis

Vi börjar närma oss slutmålet och spänningen stiger om hur vi ska orka. Eftersom vi inte har varit så mycket på Gröna Linjen efter Alvik så är det mycket nytt att se. Och det börjar bli något ljusare. Så häng med.

Över och ut

Vandrarna

Gröna Linjen del 4 / Gullmarsplan – Odenplan 2 feb 09

Ifrån Emilias blogg

Oj, om ni visste vad trött jag är just nu. Det går inte att förklara, men det är t o m jobbigt att trycka ner tangenterna. Resan började med att jag gick hemifrån mig klockan 12.30 och gick till Gullmarsplan och träffade min prommisvän Sven. Och där började utmaningen, jag gissade på att vi på två timmar skulle nå Thorildsplan, medan Sven var mer säker på Fridhemsplan. Jag hade stavar och kamera med mig, samt två flaskor vatten. Och vi gick och gick och gick. Det var ju så att säga lite annorlunda att gå ute i Sandsborg i jämförelse med stan. Jag har alltid funderat över vad dessa gåstavar ger för resultat, men nu vet jag. Verkligen. Eller ska jag skriva Värkligen…? Efter två timmar så landade vi på Odenplan och där sa vi stopp och tur det. Vi åkte med tuben till Fridhemsplan. Jag åkte själv (Sven hade ärende i Sumpan) till Kista och tog med en välförtjänst macka med ost och skinka på Sandys. Nu är jag hemma hos Sven, han får massade av Frasse. Vi ska äta renskav med potatis och lingonsylt, ja tack! Men först lite kaffe!

Nu kommer dokumentationen av vårt projekt Gröna Linjen, där vi idag satte rekord! 10 000 steg!

GULLMARSPLAN -ODENPLAN MÅNDAGEN DEN 2:A FEBRUARI

Den vandringen var inte alls dum. Det är riktigt kul att gå genom city. Vi följde spåret så gott det gick ovan jord. En riktig höjdarvandring om jag kommer ihåg rätt.

Sköt om er alla!

Gröna Linjen del 3 / Sandsborg – Gullmarsplan 28 jan. 09

Vandringen mellan Sandsborg och Gullmarsplan

Tydligen var vi lite trötta eller så. För i våra privata bloggar där vi la upp upp text och bilder så var det minimalt med rapport från den sträckan. Denna video fanns med iallafall. Så håll till godo. Just nu är det 25 grader och sol. Så det lockar att vandra ut ett tag.

Nästa repris av Gröna Linjen är den 2 timmar långa sträckan mellan Gullmarsplan och Odenplan.

Lev väl
Svenne

Vandraren har ingen annanstans att gå…

Det är med stort nöje jag presentera denna sommars stora vandrarmål, i alla fall för min del: Kyrkan som jag vandrar till under denna semester är Jastarnias katolska kyrka, som ligger belägen i byn Jastarnia i norra Polen. För mig har den här kyrkan en alldeles speciell mening. För över tio år sedan, ganska exakt i juni 1997 så döptes jag i denna vackra kyrka. Den är smyckad på havets vis och det är högt i tak. Bänkarna avslöjar att de stått här länge och många kanske något ansvarslösa har ristat in sina namn. Framme vid altaret är det vackert utsmyckat och tabernaklet är i mitten av altaret. Det är i tabernaklet det allra heligaste finns. För mig var dopet viktigt, dels hade jag sökt mig till kyrkan för att jag saknade den trygghet som kyrkan representerade, dels för att alla mina nära vänner var katoliker. Ceremonin var vacker och ”vi” hade hela kyrkan för oss själva tillsammans med dem som var inbjudna. Mina gudföräldrar är Sylwia, som jag också är mycket god vän med, och Tadeusz som är hennes man. Fotograf under denna viktiga händelse var Michal, en vän som jag fortfarande har kontakt med.

Kyrkan är ganska centralt placerad i Jastarnia, men även nära havet, vilket jag tycker är mysigt. Den är byggd i rött tegel och har en varm färg. Jag har tittat lite extra på den, nu de senaste dagarna, för att inse att Jastarnia är inte Jastarnia utan den fina kyrkan. Men visst är det skillnad mot Eugenia. Det är ljusare i Eugenia (Stockholm). Sammantaget kan jag inte annat än ge den fem vandrarkängor, men jag är ju minst sagt i jäv här! Bilder kommer inom kort!

Emilia vid tangenterna en midsommarnattskväll på 2000-talet

Gröna Linjen del 2 / Hökarängen – Sandsborg 15 januari 09

Hej alla vandrare,

tiden rullar på med allt möjligt så här i sommaren. Vädret varierar kan man lungt säga. Men här inne är det solsken jämt. Jag tänkte fortsätta med min och Emilias vandring på Gröna Linjen. Tunnelbanelinjen OCH hälsosamma linjen. Vi båda försöker så gott vi kan med det. Och lyckas ofta bra kort och gott. Emilia fortsätter sin semester ett tag till och jag är här.

Här följer ett sammandrag av vår andra sträcka på Gröna Linjen:

4584 steg mellan Hökarängen och Sandsborg, deni! Totalt över 12,000 steg denna dag. Kul Bra och Trött blev det denna dag. Men oj så frisk jag känner mig. Vi gjorde en sån god sallad hos Emilia sen och en gurka som smakade gurka! Här är filmen från Riksväg 73 innan Skogskyrkogården:

Vid Riksväg 73, Nynäsvägen. Hur ska vi komma över

Från Emilias blogg:

Igår var det dags igen och med vilken fart vi rörde oss i de södra regionerna av staden. Jag och Svenne alltså. Vi möttes på angiven tid vid starten, Hökarängen. Därifrån gick det löjligt fort att ta sig till Gubbängen och Tallkrogen, och vi undrade så smått varför vi tyckte att denna sträcka kändes så lång sist vi gick den. Så vi fortsatte, för att promenera en timme, det är så att säga ett minimum för oss. Vi kom till Skogskyrkogården och efter ett kort diskuterande, insåg vi båda att det finns en möjlighet att komma fram levande till Sandsborg. Vi hade ju nödproviant med oss: nötter och vatten. Nötter innehåller mycket energi och rätt sorts fetter. Vatten är vatten. Promenaden nådde sin höjdpunkt när vi kom fram till motorvägen, detta har filmats mycket noggrant och kan nog komma att komma upp på Svennes blogg inom kort. Efter lite klättrande kom vi upp till en bro, som gjorde att destination Skogskyrkogården var inom mänskligt räckhåll! Allt detta resulterade i drygt 4000 steg och två friska individer, detta rekommenderas varmt. Snart kanske det kommer guidade turer på Gröna Linjen, vem  vet?

Jag har ingen aning om avstånden bortåt Vällingbyhållet, men det är lite det som är charmen med denna utmaning. Jag undrar när vi kommer vara klara med det här. Det känns som att vi har gjort en 15-20% av hela sträckan, men det är svårta att estimera.

Trevlig midsommar önskar Sven och högst troligt Emilia också, kram!