Iskalla minnen från februari då vi för femte gången tog oss an Gröna Linjen. Känns lite svalkande när jag sitter och svettas i värmeböljan. Här kommer lite inklipp från min blogg (som numera är nerlagd): ”I måndags var det dags att fatta galoppen igen. Det var rätt så kallt men vi var väl utrustade. Redan klockan 12 sågs vi vid Odenplan och strax därefter så började vi vår promenad. Att gå är förvånansvärt snabbt sätt att ta sig fram på. Att gå ända till Alvik gick på en grisblink ungefär. Och man hinner se så mycket. Och allt man hinner att prata om. Jo, och alla bekymmer rinner av en liksom på nåt sätt. Det bearbetas bort med benens pendlingar tror jag, något med balansen att göra. Vi anlände till Alvik ca 13,40, så det tog 1,5 timmar ungefär. Sen tog vi tröga tvärbanan train till Ericsson Globis, för att därefter ta oss till Svedmyra, handla och sen middag hos Emilia. En mumsig sallad med Avocado, Haloumi och ägg. Emilia gick till kyrkan och jag tog ett yoga pass. Sen till Frasse där hemma och han var glad att se mig.”

Odenplan

Vår film från vandringen, del 5 Luktar fis

Vi börjar närma oss slutmålet och spänningen stiger om hur vi ska orka. Eftersom vi inte har varit så mycket på Gröna Linjen efter Alvik så är det mycket nytt att se. Och det börjar bli något ljusare. Så häng med.

Över och ut

Vandrarna