Det ar inte alltid man far tillfalle att ga i sadan hetta som dagens pilgrimsvandring. Det fanns tva anledningar till varfor jag ville komma fram till kyrkan i Pomiechowek (4 mil utanfor Warszawa):

1. Det ar nagot speciellt med kyrkor i smastader/pa landet
2. Det ar svalt och skont i kyrkor

For det ar varmt idag och kvavt. Men himlen ar inte babybla i vanlig ordning utan lite disig och mer at det gra hallet. Sa darfor kandes det som att jag gick pa savannen i Afrika och svetten rann nerfor ryggen. Gardagens myggbett gjorde sig kanda och hela jag kandes bara klibbig. Och det var inte alls sakert att jag skulle hitta kyrkan. Men vandrare som jag ar sa gick det bra. Och denna gang, nar jag gick in i kyrkan, sa kande jag en helig narvaro, ett lugn och en lukt som paminde mig om hogtider som jul eller pask. Det var fantastiskt att fa uppleva detta och kylan gjorde att allt obehag fran savannen forsvann.

Emilia en sommardag, med gladje i sinnet